Hotet mot media

Funderar lite på detta med hatet mot journalister. Detta kan bli en liten rant om det, så vet inte riktigt vart detta slutar.

Jag växte upp på en tidning då min mamma inte alltid hade barnvakt, så min insyn är kanske lite annorlunda än någon som bara bläddrar i en tidning.

För mig fyller tidningar och även etermedia en stor funktion. Jag är helt enkelt väldigt nyfiken av mig och då är flera medier viktiga.

Jag har sett min mor kämpa för att få fram fakta. Hur hennes tålamod har lyckats bena ut krångliga frågor så att de blivit begripliga.

Själv utbildade jag mig till grafiker och efter några år blev många av oss grafiker omskolade till redigerare. Dvs de som placerar bilder och texter på tidningssidan så att läsarna ska lockas läsa just den artikeln.

Jag är hyfsat duktig på att hitta kärnan i en text, skriva en bra rubrik och en lockande ingress, även från en debatt i kommunens plenisal. För allt är inte olyckor och skandaler som det skrivs om.

Så ja, jag är partisk när jag nu vill skriva om hur hatet och hoten mot journalister sprids över hela världen. Journalister blir anklagade för fejkade nyheter, att de ljuger, att de är köpta, att de är vänster, osv. Allt för att öka på föraktet.

Med min insyn i murvlarnas värld så kan jag i princip avfärda alla dessa fördomar. Jag har har suttit med på morgonmöten när redaktionen har lagt upp dagens arbete. Vem ska skriva om företaget som nyss öppnat, eller vem bevakar den och den presskonferensen.

Vissa journalister är specialiserade på kommunen, andra på landstinget, andra på sport, kultur osv. På mötet gås det igenom vad tidningen kommer att handla om dagen därpå. Hur många sidor som får tillägnas ett ämne. Egentligen är det inte speciellt spännande. Visst, det händer att någon journalist får ett tips som en eller ett par journalister får ”gräva” i. Andra redaktioner har till och med speciella grävande journalister.

Det är ofta dessa journalister som råkar mest illa ut. För om de har fått nys på en bra story kan det påverka människor med makt. Dessa människor vill ju inte bli avslöjade då det kan leda till någon typ av straff.

Jag inbillar mig att alla människor (utom fifflarna) gillar att media faktiskt granskar våra politiker, företag och andra som kan tänkas utnyttja våra gemensamma medel, påverkar vår natur, behandlar våra barn, sjuka och gamla.

För mig är det så uppenbart när journalister blir hotade (eller mördade) att de kommit lite för nära, att de avslöjat något som någon med makt eller pengar vill dölja. Antingen för egen vinning eller för att skydda sig själv och andra.

Det är därför jag reagerar så mycket när någon pratar om fejkade nyheter. När folk vill misstänkliggöra våra etablerade medier. Varför? Vem vill de skydda? Vem betalar dem? Vem vinner på att misstänkliggöra de som granskar de med makt och pengar?

Nu inte sagt att journalister är ofelbara. Nu inte sagt att de kan ha åsikter. Men en bra journalist ställer frågor som kan vara lika informativa som svaren. Och en bra journalist följer de pressetiska reglerna. Där första regeln är att på ett korrekt sätt ta fram fakta.

Det är också viktigt att påpeka att om en journalist skriver om sina åsikter så är det inte journalistik, då är det en krönika. För mig är en bra journalist någon som inte drar egna slutsatser, men som ger läsaren all information så att läsaren dra slutsatser av dessa fakta.

När Trump i USA hånar media och kallar de som skriver om honom och hans mindre positiva egenskaper så är det självklart att det inte är omtyckt. Men är det verkligen fejk? Protesterar han inte bara för att det kommer fram saker han inte vill ska komma ut?

Vi ser det även här i Sverige. När politiker eller politiska partier granskas så är det dem som är upprörda. De som skriker att media är ohederliga när deras smutsiga byk kommer fram. Det är inte konstigt alls. De med makt vill inte bli granskade.

Jag skulle kunna skriva om så mycket mer hur obekväma vissa blir när de blir granskade och hur vissa försöker hämnas genom att i sin tur ”ge igen”. Men det mest uppenbara är att de som inte vill bli granskade spinner en väv av lögner.

Till hjälp får de människor som köper detta med ”fulmedia”, de blir duktiga drönare att sprida myten om att journalister bara ljuger. Det är dessa duktiga idioter som fräser och spottar och som hotar journalister.

För tro inget annat. De som har makten och pengarna och inte vill bli granskade vill inte smutsa ner händerna och riskera att bli avslöjad för det också. De använder nyttiga idioter (låt oss kalla dem ”influencers”) som sprider misstro och eldar upp sina svansar.

Detta sprids sen bland vanligt folk som inte riktigt vet hur det fungerar. Alternativa sajter med ”journalister” dyker upp. De som inte kan eller vill följa de pressetiska reglerna. De som säger sig vara oberoende journalister som minsann skriver sanningen.

Men det enda de gör är att vrida sanningen eller rent utav skriva krönikör och folk inte fattar att det de framför är åsikter och inte fakta. Lätt att smälta, för läsaren slipper dra egna slutsatser. Men journalistik är det inte.

Känner jag driver lite från ämnet, men allt är gjort för att misstänkliggöra de etablerade journalisterna. För att förminska deras granskningar av makten och de med pengarna. För att lura folk att inte lita på etablerade media.

Ett tips att tänka på här: Vem tjänar på detta? Vem tjänar på att misstro journalister så att de hotas, att de ska tystas. Vem vill kontrollera media? Fundera på det en stund. Varför är journalister ett hot?

Om nu dessa som protesterar så högt skulle få som de vill. Ni vet som i länder där journalister fängslas eller mördas om de avslöjar maktmissbruk eller kapitalet. Då skulle allas våra röster också tystas.

Ta exemplen med missförhållanden i LSS, försäkringssystemet, migrationsverket, bankernas fiffel, kostnaderna för NKS, politikers fiffel med skattemedel, osv. Inget av det skulle vi få veta. Vi skulle heller inte kunna ringa tidningen om när vi själva slåss mot myndigheter.

Vi skulle bli offer för korruption, maktmissbruk, miljöförstöring, osv. Vi skulle hamna helt i händerna på de som inte vill att vi ska höras. Barn skulle inte få hjälp till assistans, bli bortskickade för att deras mor dött, osv.

Etablerade media är inte bara en trygghet för att korruption inte sker eller blir större, de är också våra röster. Vi skulle inte få skriva arga insändare eller vassa debattartiklar. Vi kanske inte ens skulle ha rätt att som jag nu gör, uttrycka mina åsikter på sociala medier.

Vi måste alla vara medvetna om hur lyckligt lottade vi är som kan gnälla på en tidnings ledarsida, eller på att en granskning upprör oss för att journalister granskat något vi gillar.

Och vi ska vara glada över att vi har journalister som har friheten att granska både makten och att rapportera från kommunfullmäktige eller skriver ett matchreferat om vårt favoritlag.

Om du ska bli upprörd över något alls, bli upprörd över de som vill tysta journalister. Var upprörd över de som hotar och hatar dem. För de tänker inte på dig alls. Din röst är inte viktigt för dem heller.

Låt ingen tysta de som granskar makten så att du kan känna dig trygg!